fredag 27 september 2013

Marsh-Klehm och Chicagodagliljor

Då jag tycker att det är väldigt intressant att veta lite om människan bakom namnet på den som registrerar en daglilja och bakgrunden till plantskolan, har jag börjat så smått att leta på internet efter uppgifter. Ibland är det lätt och ibland är det näst intill omöjligt att hitta information. Har försökt att få fram uppgifter om James Marsh som var den som tog fram dagliljorna med prefixet  "Chicago".
  
Det enda som jag i dagsläget har hittat är att han var en trädgårdsamatör som i sin lilla trädgård (troligen i Chicago, Illinois) arbetade med att få fram och införa några av de finaste  lavendel- och lilafärgade tetraploida dagliljor som sedan blev tillgängliga för oss dagliljeälskare.

Före sin död 1978 gjorde han ett avtal med Charles Klehm & Sons Nursery att överta hans samling av dagliljor och se till att få ut dessa på marknaden. Plantor som han inte skulle hinna att registrera själv, då han insåg att han inte skulle leva länge nog. Sedan dess har många vackra nya "Chicagoplantor" fortsatt att introducerats  efter hans banbrytande arbete. "Chicagoplantor" är alltid väl värda att odlas då de är kraftiga, stabila plantor som passar bra i våra trädgårdar.

'Chicago Blackout' Foto Birgitta H Olsson
Det odlas och registreras alltså nya plantor numera av Klehm & Son så nu kommer lite historia också från denne man. Sanningen är väl att det är flera generationer av Klehm som denna berättelse kommer att handla om. 

Det hela började redan 1852 när John Adam Klehm emigrerade från Tyskland till Arlington Heights, Illinois. Han startade där en plantskola som främst odlade fruktträd. 1943 bildade en av hans söner, Charles Klehm en plantskola tillsammans med sin son Carl som kom att heta Charles Klehm & Son Nursery. Plantskolan flyttade på 1960-talet till South Barrington, Illinois det var troligtvis då som avtalet med Marsh gjordes. Plantskolan drevs sedermera vidare av Carl och en av hans söner Roy Klehm. Under Roys tid växte företaget och han introducerade många nya växtsorter för trädgårdsindustrin under sin karriär och är fortfarande aktiv i företaget. 

2004 hade utvecklingen gått framåt och Roys son Kit köpte rättigheterna för att bilda företaget Klehm Växter Partihandel och Plantskola .

Det är nu 150 år sedan John kom till Amerika och plantskolan som nu blivit ett grossistföretag drivs nu av femte generationen Klehm.

 Inlägg av Monica H

fredag 20 september 2013

Hostamani

I inbjudan till  MRSH:s (Midwest Regional Hosta Society) konvent i Chicago nu i juli gavs följande diagnos och lindring mot denna sjukdom. Någon bot finns inte. Hostamani (Hostamania) anses vara obotlig. Redan vid förra årets konvent diskuterades förstadiet till sjukdomen hostaholicism. Den med denna åkomma kallas Hostaholic.

Symptomen på Hostamani är:
  • En ständig känsla av att man inte har tillräckligt många hostor
  • Att det i den drabbades geografiska närområde råder brist på trädgårdar där man kan titta på hostor
  • Begränsat med möjligheter att lära sig mer om hostor och andra plantor
  • Alltför få tillfällen att träffa andra hostaintressserade



Deltagarna på konventet erbjöds terapier i form av att utbyte erfarenheter med andra drabbade (Hostamaniacs), trädgårdsbesök, föredrag, utställningar mm.

Drabbad: A-C Carlson

måndag 16 september 2013

Iris ’Lady Vanessa’


Irisen ’Lady Vanessa’ kom hem till mig i våras och stoppades ner i jorden tillsammans med några andra nykomlingar. I rabatten finns också några äldre trevliga plantor. Ja, jag trodde i alla fall att både de nya och gamla plantorna var trevliga men stackars Lady Vanessa verkar inte vara av samma åsikt. Först den 27/8 vågar hon försiktigt kika fram med en blomma hukande nere vid marken.


Varför blir det så här?


fredag 13 september 2013

"Fyris" - får man önska sig något då?

Hittade i början på juli denna iris med fyra hängande kronblad (falls). Både de upprättstående samt stiftsgrenarna är de normala tre. Fenomenet gällde bara denna blomma alla andra såg ut som "vanligt".

Iris (Sibiricagruppen) 'Steve Varner'

När man hittar en fyrklöver får man ju önska. Gäller det även för irisar? Undrar även hur pass vanligt det är att antalet kronblad varierar, dvs är fler än 3+3?

Inlägg av: A-C Carlson

fredag 6 september 2013

Sibiricagruppens vinnare i år (Del 1)

Visst är det hopplöst att utse en riktig favorit. Jag kan säga att det här är min favorit och välja ut tre stycken, men jag tänkte visa 3 X 3 stycken som varit riktigt bra i år och som jag är väldigt glad över. Jag tänkte att det den första omgången får vara 3 stycken från Tambergs hemsida . De tar ju fram fantastiskt bra irisar som passar utmärkt hos oss.

 I år har jag varit extra förtjust i ’Berliner Ouvertüre’ (Tamberg 2001). Det är en mycket ljust violett  iris som står på stadiga stjälkar  som har många förgreningar och  blommor per stängel, vilket gör att den blommar under lång tid. Den är ca 90 cm hög och blomman är stor.

Den som jag valt som nr 2 är en blå sort. Det är ’Blaues Schweben’ (Tamberg  2005) som jag haft länge, men som blev så gott som uppäten av sork 2007 och därefter hade ett par år på sig för att bli en fin planta igen. Det är en lite lägre sort, ca 65 cm. Blommorna är flata och har mörkare strimmor.

Nr 3 får bli ’Rauchblau’ (Tamberg 2007) som aldrig gör mig besviken. Det är en iris med mycket stora blommor som har en skimrande mellanblå färg. Den blir ca 90 cm.

Inlägg av: Lotta B